Därför behövs smarta laddskåp inom vård och omsorg

E-hälsa och Välfärdsteknik är begrepp som ligger i tiden.
Överallt; på sjukhus, på äldreboenden och inom hemtjänsten digitaliseras verksamheter i syfte att ”använda digitala verktyg och utbyta information för att uppnå och bibehålla hälsa” *).

Rent fysiskt innebär detta att det finns ett stort och snabbt växande antal digitala enheter såsom smarta telefoner, surfplattor och bärbara datorer som inte är personliga utan lånas och används av den som för tillfället behöver en för att utföra sitt jobb.

Någonting som många verkar ha missat är att komplettera inköpen av de digitala enheterna med iPad-skåp eller andra laddskåp för förvaring och laddning. Detta innebär att ofta känsliga och dyrabara digitala enheter förvaras och laddas på platser där man inte alls förväntar sig.

”Jag har sett telefoner staplade i mer eller mindre kaosartade högar i fikarum, travar med iPads i arkivrum och datorer placerade som böcker i avdelningschefens bokhylla. Laddsladdar hänger överallt som överkokt spagetti och nästan utan undantag saknas några av nätadaptrarna. Ur ett datasäkerhetsperspektiv är denna hantering både förvånande och förkastlig, och dessutom förkortas livslängden på enheten avsevärt när den både slits i onödan och riskerar att trilla i golvet” säger Magnus Johansson som representerar zioxi på Janssondata.

”Min rekommendation är att snarast skaffa sig en laddvagn eller ett laddskåp avsedd för de prylar man vill förvara och ladda:
Ett smartphoneskåp om man har telefoner och motsvarande iPad-skåp eller PC-skåp om man vill förvara och ladda annan utrustning. Vill man ha möjlighet att flytta runt ett stort antal iPads eller datorer väljer man istället en iPad-vagn eller en PC-vagn.
Vill man att iPadvagnen eller laddskåpet ska passa in i den annars ombonade och trevliga miljön på arbetsplatsen är det bra att veta att det finns vagnar och skåp som inte bara är praktiska och smarta, utan också snygga. För vem vill väl ha ett klumpigt och fult datorskåp?”

 

*) Socialstyrelsen, e-hälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Sveriges Kommuner och landsting, Famna och Vårdföretagarna tog gemensamt fram beskrivningen av begreppet e-hälsa år 2016. Den grundar sig på WHO:s beskrivning av Hälsa.